©reativist Peder Strandh

Now it’s posible to listen to some of my songs from the last album “Svensk MIX 2006″ (released in December 2006). Just click on this link and voila!
If interested in purchasing a CD, just mail us and we’ll be happy shipping it to you.

/Peder Strandh (a.k.a. thePuddyProject)  

Having spent the evening watching Al Gore’s film an inconvenient truth I feel obliged to act on my own as far, and as much, as I possible can. A film having a message of that importans (of global heating, climate change and all the horror coming along with it) just made me switch off all lights in the flat, except for the one I’m actually using at the moment.
I get, to say the least, extremely pissed off when some of our world’s leaders (USA’s and Australia’s for example refusing signing the Kyoto treaty), not giving shit about our one and only home, the earth.
I suppose this crusial situation demands that we, the little people, start leading our leaders on the issue. So, for a starter, why not turn off all the lights you’re not benefitting from at the moment. Let the car rest and get that fat ass moving. I sure need my (rather fat backside) to move anyway. There’s a summer season coming up and I wouldn’t want to embarresse people on the beach, he he. Or maybe I would(?!!)
Anyway, do what you can and always set aim for higher goals.
Enough is enough. Over and out.
Peder Strandh Uppsala, Sweden 

Having a few days on my own, Maria was staying in Stockholm with her grannie, I got completely hooked up in StrandhStudio. After a 48 hour recording session with hardly no sleep I finally finished my latest song “Spending Money On Nothing”.
The song is about a Wallstreet stockbroker, Johnson called, giving up his “life” for the real life - you know, the kind of life where a clear blue sky may serve as the definition of a good day (and not a mr. Greenspan & co is in a good mood kind of definition).
The melody goes from a rather hectic tempo, illustrating the madness of the paper temple at the famous NY street, to a more contemplating and emotional content one.
As I’m writing this I’m not sure when I’ll set Spending Money On Nothing free.. But it won’t be to long before you guys get the chans to listen to it.
/Peder Strandh & thePuddyProject®

Composed and written by Peder Strandh
© 2006  - All rights reserved according to international law

I´m walking so alone - and my heart it feels like stone
Nothing seems to come my way - I’m seventeen and all I do is pray
That maybe someone in this world - will come my way

I’ve tryed to be tough - in a world considered rough
I’ve even tryed to freak out - using dirty words and provocally shout
For someone, somewhere in this world - to love me free from doubt

I wear makeup as a camouflage - in a world shattered by a legal sabotage
No one seems to care no more - no one but me and M. Lee Gore 
And maybe somebody in this world -
who’s got a mind of her own and demands to be heard

Will sing - sing along with me
This song of us together - but still free

-

När vi var i Melaka, Malaysia, i januari så fick jag en melodi till mig. Maria och jag gick in och ut i ett antal antikvitetsbutiker på Jalan Hang Jebat. Gatan är, och har framför allt varit, ett centrum för handel med antikviteter. På den tiden när det verkligen begav sig gick den under namnet Jonkers Street.
   I mitt sinne, just där - just då, upplevde jag staden som alldeles lagom stor och därtill bedårande härlig med alla sina minnen och byggnader från svunna tider. Melodin bara kom nynnandes av sig själv och som vanligt tackar jag Herren - Allah - för denna underbara gåva som musiken är för mig.
Återstår nu att se när den ska få komma ut och flyga fritt. Snart hoppas jag.
Nu är det nattisdags för undertecknad som närapå har skavsår i öronen efter allt lyssnande på shamisen, flöjter etcetera.
Gu´natt
Peder Strandh, hemma i Uppsala 

Efter vår resa i sydostasien (med alla intryck denna innebar), upplevde jag vid hemkomsten en lika stor önskan att uttrycka mina upplevelser från den som ett motstånd mot att återgå till mitt traditionella konstnärliga uttryck. Mina ögon har på något vis ändrat sin syn på tillvaron. Att återuppta måleriet med mina yttringar i form av “rummen i rumet”, där jag visualiserar de upplevelser av rörelser, energier m.m. kändes snart när omöjligt och onyanserat. I min hemtama, ordnade svenska tillvaro kan jag urslija dessa rörelser - alltmedan upplevelsen av Asien inte går att fånga med en eller ågra rörelser. Hela regionen jag rört mig i har utgjort ett enda hav med rörelser; känslomässiga såväl som fysiskt rumsliga. Det vore som att i detalj måla hela stjärnhimmelen. Med andra ord omöjligt. Ännu i denna stund har jag inte lyckats finna det uttryck som skulle kunna te sig universellt och applicerbart på allt det underbara som vår Herre har skänkt oss. Den som söker skall finna - om inte svaret så åtminstone en viss insikt om tingens vara.

Döm om min förvåning och ana min lycka när mitt kära filurésuttryck visade sig fungera alldeles ypperligt när det gäller att åskådliggöra denna mycket mer färgstarka och levande tillvaro som bjöds i fjärran östern. Inom en snar framtid kommer ett antal av dessa mina reseminnen à la filurés att presenteras på hemsidan www.pederstrandh.se (under fliken akvarell). Jag planerar även att sätta ihop en utställning på detta tema. Vi snackar ris, kryddor, filippinsk rom och idel leenden i de stunder som kallas livet.
Jag återkommer om detta när det hela klarnar i min kalender.

Peder Strandh, hemma i Uppsala